Starkare ställning för mobbade elever

Elever som känner sig mobbade eller kränkta i skolan, har fått en starkare ställning sedan årsskiftet. Nu kan en skola bli skadeståndsskyldig om den inte vidtar åtgärder direkt, när en elev anser sig kränkt.  Redan för tre år sedan infördes lex Johanna-lagen, som ska ge mobbade elever skadestånd, om skolorna inte gjort tillräckligt för att stoppa kränkningarna.  Tidigare behövde eleven visa, eller bevisa, att han eller hon blivit kränkt.

Många kommuner har vägrat skadestånd och förnekat att eleverna varit mobbade med argumenten att eleverna varit ”lättkränkta”, att de ”har problem med sina sociala kontakter”, att det varit ”konflikter där alla är utsatta” och att ”eleverna måste tåla en del,” enligt barn och elevombudet Lars Arrhenius.

 De motargument som kommunerna har haft kan låta grymma men den som har varit ute i verkligheten vet mycket väl att det är just så det är. De fall där en elevklunga står och mobbar en ensam stackare, och alla andra hejar på eller tittar bort är mycket ovanliga, utan ofta är det just konflikter mellan två individer eller grupper, eller skällsord som sägs på skämt.

Det enda eleven nu behöver visa är att den informerat skolan om att han eller hon anser sig kränkt. Då kan skolan bli skadeståndsskyldig, om den inte omedelbart utreder och vidtar åtgärder. Nytt är också att skolan måste göra en ny plan varje år om det förebyggande arbetet.

I och med att dessa lagändringar och dess uppmärksamhet i media kommer det med stor sannolikhet att komma in en hel del oseriösa anmälningar t.ex. någon kallar någon annan skällsord, kanske i samförstånd. Denna säger det till någon lärare på skolan, kanske med glimten i ögat och sedan gör man anmälningen och hoppas på att casha hem skadestånd från kommunen.

Nej, istället för att ställa kommunen till svars för konflikter mellan elever så borde de elever som betett sig illa bli skadeståndsskyldiga eller på annat sätt sona sitt dåliga beteende eller brott, t.ex. genom samtal och marktjänst på skolan.