De nio (sju + två) intelligenserna enligt Gardner
Howard Gardner – Multipla intelligenser
Howard Gardner introducerade sin teori om multipla intelligenser 1983
Hans bok “Frames of mind – The Theory of Multiple Intelligences”
fick ett stort genomslag när den kom ut.
Gardner menade att en mer individcentrerad skola,
där eleverna skulle få sina olika intelligensprofiler tillgodosedda, också skulle leda till en
effektivare utbildning.
Gardner definierade nio olika intelligenser (Gardner 1996 &
Gardner 2001):
Lingvistisk (språklig) intelligens:
En person som är lingvistisk intelligent är bra på att tala,
läsa och skriva. Det handlar om hur skicklig en person är på att använda samt bearbeta språket
i verbal och skriftlig form.
Logisk-matematisk intelligens:
Denna tankeform hör ihop med den fysiska omgivningen. I grunden så är alla logisk-matematiska förmågor beroende av den fysiska omvärlden samt individens sätt att hantera denna. En individ som besitter denna intelligens analyserar, har en
känsla för logiska mönster och sammanhang samt har en fallenhet för att tänka i abstrakta former. Löser gärna matematiska problem.
Visuell/Spatial (rumslig) intelligens:
En person med denna intelligens har en förmåga att
korrekt uppfatta den visuella världen. Har en känsla för färg, form, linjer och mönster.
Kroppslig-kinestetisk intelligens:
I denna intelligens ingår färdigheter som god kroppskontroll. Exempel på olika färdigheter kan vara: koordination, smidighet, balans,
styrka, fingerfärdighet och snabbhet.
Musikalisk intelligens:
En individ med musikalisk intelligens är ofta intresserade både av att
lyssna och själv skapa musik. I denna intelligens ingår känsla för melodi, rytm, klang och tonhöjd i ett musikstycke.
Social intelligens:
Social intelligens innebär att personen ifråga trivs i olika sociala
sammanhang. Är ofta lyhörd inför sin omgivning och besitter en stor empatisk förmåga samt
förmågan att uppfatta förändringar i ansiktsuttryck, röstlägen och gester hos andra människor.
Intuitiv intelligens:
En person som är intuitivt intelligent trivs med att arbeta självständigt.
Personen har god kontakt med sitt inre jag och förstår sig på sina egna känslor och reaktioner.
Natur-intelligens:
Denna intelligens innebär att personen ifråga har ett genuint intresse och
kunskap för djur och natur. Har förståelse för olika sammanhang i naturen.
Existens-intelligens:
innebär att personen ifråga har ett stort intresse för de stora livsfrågorna
vilket innebär att individen reflekterar över livet och döden samt gärna samtalar om religion
och filosofi.
Ofta förväxlas de multipla intelligenserna med lärstilar. Likheter finns kring dessa olika teorier men lärstilar är ett didaktiskt verktyg medan multipla intelligenser fokuserar på människans begåvningsprofil.
Gardner (1998) beskriver tock också två olika sätt på hur kunskap kan läras ut. Ett av sätten benämner
han som den mimiska utbildningen, där pedagogen på ett auktoritärt sätt presenterar den
önskade kunskapen som ska uppnås. Här finns inga möjligheter för avvikelser utan eleven ska
arbeta mot det styrda målet på ett bestämt sätt. Fokus är memorerad kunskap.
Det andra sättet inom undervisningen benämns som den transformativa, här fungerar
pedagogen som en uppmuntrande ledare som ställer eleverna inför olika utmaningar samt
situationer där eleverna själv får pröva sig fram för att nå ny kunskap och förståelse. Gardner
menar vidare att dessa två metoder urskiljs genom att den transformativa sättet värderar
kreativitet medan den mimiska värderar grundläggande färdigheter såsom läsning, räkning
och skrivning.