Formativ bedömning

Formativ bedömning har visat sig ha mycket bra effekt på elevers studieprestationer, speciellt för lågpresterande elever.

Den formativa bedömningen kan dels vara på uppgiftsnivå (korrekta eller felaktiga lösningar på enskilda uppgifter, processnivå (strategier för hur en uppgift kan lösas och hur informationssökning kan gå till), självregleringsnivå (återkoppling som främjar tilltro till den egna förmågan och viljan att lösa uppgiften och utvecklar självbedömning) eller på individnivå där feedback på individnivå sällan leder till ökat lärande.

Syftet med formativ bedömning är att:

1. Identifiera elevers styrkor och svagheter
2. Hjälpa lärare att planera undervisningen.
3. Hjälpa elever att på egen hand utveckla sitt lärande och uppnå självvärderingsfärdigheter.
4. Främja en ökad självständighet och ökat ansvarstagande.

Strategier för formativ bedömning kan vara:
1. Lärare och elever klargör, delar och förstår de mål och kunskapskrav som har med en specifik lärandesituation att göra.
2. Skapa effektiva klassrumsdiskussioner med frågor och uppgifter som lockar fram bevis på lärande.
3. Ta reda på vilken slags återkoppling som skapar progression hos eleverna.
4. Aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra.
5. Aktivera eleverna i riktning mot självreglering. Elever som sätter upp mål, gör flexibla planer för att nå dem och själva bevakar sin process tenderar att lära sig mer än de elever som inte gör detta.

Formativ bedömning på hög nivå kännetecknas av en inriktning mot självbedömning, inre motivation och en öppenhet kring bedömningskriterier.

Formativ bedömning måste för att ge önskade effekter, integreras i undervisningspraktiken, i dess planering, genomförande och uppföljning.

Även kamratbedömning är effektivt, även bland unga elever t.ex. bedömning av skrivna texter. Även elevers självbedömning är oundgängliga aspekter av formativ bedömning. Självbedömning är en process där eleverna reflekterar öer kvaliteten på sitt arbete, bedömer hur väl detta reflekterar uppsatta mål eller kriterier och reviderar sitt arbete utefter dessa bedömningar. En central del av självbedömning och självreglering är att läraren tillhandhåller återkopplingar åt de lärande som de kan använda för att fördjupa sin förståelse och förbättra sina prestationer.