Kvalitativt god undervisning

Som grundförutsättning krävs vilja och ansträngningskapacitet hos den som ska lära samt att den sociala omgivningen stödjer undervisning och lärande samt tid och underlättande hjälpmedel.

God kvalitet i undervisning och lärande kan inte brytas ner till särskilda metoder, handlingssätt eller koncept som enkelt kan mätas eller gälla obereoende av social kontext.

De undervisningsfaktorer som har störst betydelse för lärande är interaktiva, d.v.s. de sker i ett samspel mellan lärare och elev.

Det finns ändå ett antal grundläggande och generella principer för kvalitativt god undervisning som vuxit fram under lång tid inom forskningen:

På ett övergripande plan visar forskning inom området undervisning och lärande att kvalitativt god undervisning är välorganiserad, planerad och reflekterande. Den baseras på en gedigen ämneskunskap och på en effektiv behandling av denna kunskap i förhållande till eleverna. Kvalitativt god undervisning förutsätter också en förståelse för elevernas utvecklingsbehov.

Kvaliteten på undervisningen beror på flera underliggande komponenter:

1. Det måste ske ett adekvat och medvetet urval av vilket innehåll det är som ska läras för att god undervisning ska kunna åstadkommas.

2. Uppmärksamhet hos de lärande måste kognitivt riktas mot detta innehåll.

3. Det måste finnas kunskap hos läraren om hur han eller hon på bästa sätt kan skapa uppgifter utifrån det valda innehållet.

4. Det krävs att läraren har tillgång till en repertoar av såväl presentationssätt som sätt att handleda eleverna i genomförandet av uppgifterna.

5. Slutligen krävs det kunskap hos läraren om typiska misstag som eleverna brukar göra i

Traditionella (fokus på ämneskunskaper) och konstruktivistiska (fokus på utveckling genom olika lärandeprocesser, problemlösning och upptäckarglädje) bör komplettera varandra.

Utveckling av kvalitativt god undervisning innebär att fokus förskjuts från lärarens förmedling av undervisningsinnehåll till kvaliten på den interaktion mellan lärare och elev och mellan elever. Interaktionerna är det kraftfulla verktyg som på olika sätt kan användas för att uppmuntra och bibehålla elevernas uppmärksamhet och stödja deras utveckling av abstrakt tänkande.

Faktorer som utgör nödvändiga förutsättningar för att skapa situationer där barn och elever kan lära:

1. Elever behöver vara medvetna om de krav på handling som situationen ställer.
2. De behöver känna sig utmanade inför att lösa ett problem eller genomföra en uppgift.
3. De behöver ha tillräcklig viljekraft och motivation för att göra uppgifterna.
4- De behöver kunna tolka de krav och förväntningar som ställs mot bakgrund av vad de redan har kunskap om .
5. De behöver vara medvetna om egna vanor och tillgängliga förmågor i fråga om lärande.

Efter att dessa förutsättningar är uppfyllda är det av betydelse att eleverna ägnar sig åt varierande kognitiva tankeoperationer, från memorerande till högre nivåpocesser, men också att de lär sig tillämpa metakognitiva strategier, vilket innebär att tidigare nämnda operationer i viss utsträckning är självkontrollerande och medvetna. Exempel på sådana metakognitiva strategier är:

1. Att vara medvten om mål och kunskapskrav
2. Att kunna formulera mål
3. Att dela upp omfattande lärandeuppgifter i mindre deluppgifter
4. Att använda problemlösningsstrategier eller att tillämpa självvärderingar.

Det har visat sig vara succesivt vidgade erfarenheter, snarare än mognadsmässiga och neuropsykologiska förändringar som kan knytas till utvecklingen av ett mer kvalificerat tänkande, där social och verbal interaktion är grunden för kognitiv utveckling.

Kvalitativt god undervisning bör till sin karaktär vara dialogisk och använda samtalets fulla potential. Kvaliten på klassrumskommunikation mellan lärare och elev och mellan elever är avgörande vilket leder till slutsatsen att metakognition och självreflektion är färdigheter som kan läras, de är inte medfödda eller enbart beroende av i vilket utvecklingsskede eleverna befinner sig. Villkoren för kvalitativt god undervisning omfattar:

1. En kollektiv dimension där lärare och elever hanterar lärandeuppgifter tillsammans i en grupp.
2. En ömsesidig dimension där lärare och elever interagerar och lyssnar på varandra, delar ideer och överväger olika synpunkter.
3. En stödjande dimension där elever artikulerar idéer fritt utan att vara rädda för för att svara fel eller visa vad de inte förstår och där de även hjälper varandra att nå en gemensam förståelse.
4. En målinriktad dimension där lärare planerar och styr klassrumskommunikationen med vissa pedagogiska målsättningar i sikte.
En kumulativ dimension som handlar om att lärare och elever bygger på sina egna och varandras idéer och länkar samman dem till sammanhängande tankelinker.
(Robin Alexander (2010)

Undervisning utifrån varierande utmanande och inspirerande ansatser och undervisning som uppmuntrar eleverna att bli självständiga lärande subjekt underlättar också lärande och stimulerar elevernas kreativitet och fantasi.

Balansera innehållsliga, psykologiska och pedagogiska aspekter utifrån en förståelse för elevers utvecklingsbehov.

Använda ansatser och strategier som utmanar och inspirerar till självständigt lärande, kreativitet och fantasi.

De krav som kan ställas på läraren för en kvalitativ undervisning är…

1. En förståelse hos läraren för vad som motiverar de enskilda komponenterna i hans eller hennes undervisningsrepertoar och vad som rättfärdigar användandet av dessa i olika undervisningsvarianter.
2. En förmåga att avväga och bedöma varje enskild elevs behov, men också behoven i klassrumssituationen totalt sett, för att bestämma hur repertoaren ska användas och översättas till vardagsbeslut och handlingar i klassrummet.
3. Förmågan att utgå från ett ramverk av välgrundade principer för undervisning och lärande, utifrån vilket tagna beslut och handlingar kan motiveras.

4. Att det finns tillgång till en uppsättning målsättningar och värden som styr och vidmakthåller helheten, vilket gör att de olika delarna i undervisningen alltid är delar av och integrerade i ett större sammanhang.

En ordningsam och funktionell lärandemiljö i form av tydlig och strukturerad undervisning och ett emotionellt stödjande klimat är av betydelse. Alla delar av undervisningen ska vara strukturerad och orienterad i riktning mot mot lärande. (T.ex. genom att strukturera målen och innehållet, klargöra förväntade resultat och delge bra strategier för lärande.

Av stor vikt är också det som ryms inom begreppet strategisk undervisning och som innebär att läraren modellerar och därefter instruerar eleverna i lärande- och självregleringsstrategier.

Prestationspress och prestationsorientering – utan att det samtidigt finns en stödjande miljö har negativ effekt på elevers studieresultat. En förväntan på studieprestation med uppföljningar och ändamålsenliga återkopplingar är dock positivt för lärande.

Ett stödjande och omhändertagande klassrumsklimat, där merparten av den tillgängliga tiden ägnas åt kunskapsrelaterade aktiviteter och där ledningen av klassrumsarbetet försöker bidra till ett långsiktigt engagemang hos eleverna för dessa aktiviteter.

Det är också viktigt att eleverna förstår vad undervisningen går ut på.

Kommunikationen i klassrummet ska präglas av ett reflekterande samtalsklimat, där frågeställningar planeras för att engagera elever i sammanhängande samtal, strukturerade kring lärandeinnehållets bärande idéer och principer.

I den dagliga undervisningen behövs samarbetslärande, praktiska övningar och tillämpningsövningar, där elever får tillräckliga möjligheter att öva och att tillämpa det de lär sig och i att ta emot förbättringsorienterad återkoppling.

Att det finns en varierad uppsättning av undervisnings- och lärandeaktiviteter, inkluderat autentiska och verklighetsnära uppgifter, liksom att det pågår lärande både i grupper och med hjälp av handledare är också viktiga faktorer.

Vikten av ett sammanhållet innehåll, d.v.s. att innehållet i undervisningen förklaras tydligt och senare utvecklas på lämpligt sätt utifrån dess unika struktur och samband t.ex. genom begreppskartor.

Att matcha skoluppgifter till barns naturliga utvecklingsnivå, språkbristmodeller, kompensatorisk undervisning eller undervisning mot bakgrund av olika lärstilar har inte särskilt starkt stöd i forskningen utan betoning på undervisning bör ligga på utmaningar, variation och en kombination av multisensoriska ansatser, liksom på arbete med symboliska representationer genom handlande och språk för att ge barn och elever en mångfald av erfarenheter.

En lärande identitet skapas genom att föräldrar eller andra vårdnadshavare planterar höga ambitioner och skapar trygghet hos den unga och samtalar mycket med honom eller henne. Forskning ser alltmer en sådan lärandeidentitet som grundläggande för senare skolframgångar.

Lärarens engagemang, självtillit och trygghet i yrkesrollen samt dennes förmåga att skapa förtroendefulla band till kollegor och elever är framgångsfaktorer.

Skolors höga förväntningar på elevresultat är också postitivt samt elevernas förväntningar på sig själva.

Framförallt yngre barn, elever med utländsk bakgrund och elever som är socioekonomiskt missgynnade presterar ofta bättre i mindre klasser.

Huruvida det gynnar en elev att gå i en mindre klass eller inte beror dock även på lärarens kompetens. Det är antagligen inte klasstorleken i sig som är avgörande utan påverkan på klassrumsprocesser t.ex. interaktionen mellan lärare och elev som är av betydelse för lärande.

Nivågruppering kan vara negativt för lågpresterande elever, speciellt för de med lågutbildade föräldar men kan vara positivt för högpresterande elever. Nivågruppering kan också leda till försämrad självuppfattning för de som placeras på en lägre nivå och även sämre självförtroende för de som placeras i en högre nivå.

Teorin om att vi har förmåga att lära oss vissa saker vid vissa åldrar (s.k. optimala lärandeperioder) har inte visat sig stämma.

Forskning om hur barns lärande och skolprestationer påverkas av vid vilken ålder barnen börjat skolan visar på fördelar med senare skolstart, särskilt för elever som kommer från hem med låg utbildningsnivå.

Förskolevistelse har positiva effekter för barns senare lärande. Resultaten är särskilt tydliga för barn från resursfattiga familjer. Personalens sätt att strukturera verksamheten är också av vikt.

Elever kommer till klassrummet med föreställningar om hur världen fungerar. För att de ska kunna förstå nya begrepp och ta in ny information måste deras egna föreställningar och deras egen förståelse engageras. Om undervisningen i skolan inte samspelar med elevernas informella lärande utanför skolan riskerar detta att leda till begreppskollisioner som påverkar elevers studieresultat.

Lärande individer växlar hela tiden mellan redan existerande personliga tankekonstruktioner av världen och nya och skiljaktliga idéer i en ständigt pågående verklighetskonstruktion. Lärande ger rum när elever är aktiva, både mentalt och fysiskt när de bygger nya kunskapsstrukturer genom att upptäcka egna svar och lösningar.
Lärandet blir aktivt när eleverna skapar sina egna tolkningar och integrerar upplevda erfarenheter med tidigare kunskaper om ett givet begrepp. Enligt Hattie utgörs den kritiska punkten för lärande av elevers konstruktion av kunskap och idéer.
Konstruktivister framhäver därför elevcentrerade arbetsformer där lärarens roll blir att underlätta genom att uppmuntra de lärande att bli ägare av lärandet och till att bli självständiga.

Kognitivismen menar att elevers lärandekapaciteter behöver utvecklas av mer aktivt lärarstöd och genom styrda arbetsformer.

De undervisningsansatser som visat sig utveckla elevers lärandekapacitet är:
1. Strukturerade uppgifter som fokuserar särskilda metakognitiva strategier inom klassrums och ämneskontexten.
2. Uppbyggnad av kapacitet för att under lektioner möjliggöra explicit utbyte mellan läraren och eleven i fråga om syftet med aktiviteten.
3. Smågruppgsinteraktion som gynnar samtalet om användningen av strategier i undervisningen.
4. Mekanismer inbyggda i uppgifterna som gynnar ömsesidiga återkopplingar av målen med kamrater och med lärare. Kamrathandledning där eleverna får förklara för varandra.
5. Förbättrade möjligheter för den lärande att få diagnostisk återkoppling direkt kopplat till uppgiften. Formativ bedömning har bra effekt på elevers studieprestationer, speciellt för lågpresterande elever.