Regeringen har inga konkreta planer på att låta fler högskolor få universitetsstatus. Många av landets högskolor har kämpat länge och satsat mycket på att få den status och möjlighet till forskning och ökade anslag som det innebär att vara ett universitet.

– Det är viktigare att de forskningsmiljöer som redan finns får bättre möjligheter att konkurrera än att skapa ett femtonde och kanske ett sextonde universitet. För att ytterligare skärpa konkurrensen och förstärka forskningens kvalitet kommer det också att bli möjligt att ett universitets examensrätt dras in.

Regeringen ser hellre en satning på kvalitet en kvantitet.

Problemet är inte kvantiteten utan kvaliteten. Det är där vi har problem och det är där kontrasten mot institutioner i en del andra länder är som störst. Sverige måste hävda sig bättre i den konkurrensen. Därför har vi inte råd med dåliga forsknings- och undervisningsmiljöer. Vi behöver miljöer som matchar och ibland överglänser de bästa i världen. Topparna i högskolelandskapet måste bli fler och dalarna färre, säger Lars Leijonborg.

Anders Flodström, chef för Högskoleverket, förespråkar en övergång till ett mer amerikanskt system.

– Jag ser inte behov av fler universitet. Jag ser ett behov av färre. Det finns colleges i USA som har ett bra rykte och som fungerar som leverantörer till de stora universiteten. Vi kommer att få den utvecklingen i Europa, säger han till DN.

Samtidigt har man sett att Svenska högskolor, däribland Mälardalens högskola och Högskolan på Gotland vid översättningar felaktigt kallar sig universitet genom att medvetet översätta namnet fel.

Genom att i engelska översättningar kalla sig “university of…” snarare än det språkligt korrekta “university college of”  utger sig högskolorna för att vara “riktiga” universitet, med en erkänd status som universitet i Sverige.