Tillåta privata mobiltelefoner eller inte i skolan?
Många skolor har mobilförbud på skolan som helhet eller på lektionerna för att mobilerna inte ska ta fokus från undervisningen.
Regeringen i Sverige har även tidigare gett ett förslag på ett generellt mobilförbud i skolorna (Kesell D. et al 2019) även om man inte gått vidare med det förslaget.
Naturligtvis kan det tyckas konstigt att helt förbjuda detta digitala verktyg i skolmiljön, men policyn grundar sig på att det finns så mycket på mobilen som lockar istället för att fokusera på lektionsinnehåll, klassgemenskap och relationer, samt att mobilen lätt blir ett verktyg för trakasserier och ryktesspridning. En studie från 2015 visade på att mobiltelefonerna sällan framstår som ett ordningsproblem i klassrummet, utan används som ett sätt att fördriva tiden medan man väntar på ny instruktion i undervisningens pauser. (Olin-Sheller C. & Tanner M. 2015). Många lärares upplevelse är dock att även om eleverna endast avser använda mobilen i undervisningens pauser så fastnar elever ofta i scrollandet så att de missar nästa instruktion eller information.
Ett mobilförbud innebär dock sällan mindre digital verksamhet. Ofta använder man istället läsplattor och datorer som skolan tillhandahåller, men även här finns det problem att elever tittar på orelaterade youtube-klipp etc. Och man kan ju förstå den lockelse som finns kring lättillgänglig lättsam underhållning som ger en snabb dopamin-frisättning i hjärnan. Man kan ju tänka sig hur lätt det skulle vara att fokusera på innehållet i en lärobok om det mellan varje uppslag var inbäddat en orelaterad underhållande serietidning eller liknande.
En fördel med att använda skoldatorer istället för att låta elever använda privata mobiler är, förutom risken för ojämlikhet om eleverna har olika bra mobiler, eller om någon inte har en mobil att i ett samhälle där mobilen är de flesta ungdomars primära skärm så kan det vara nyttigt att de istället arbetar på en dator eftersom, även om man kan göra det mesta på en mobil (informationssökning, ordbehandling, kalkylering osv. så arbetar man oftast effektivare på en dator, med större möjlighet att arbeta effektivt med flera fönster, snabbare skrivhastighet och bättre översikt. Och vissa uppgifter som krävande redigering, programmering och annat kanske inte alls går att göra på en mobil. Man visar alltså eleverna på andra digitala alternativ till mobilen.
Vissa undersökningar har även visat att ett mobilförbud kan ha en positiv inverkan på lågpresterande elevers skolresultat (Beland & Murphy, 2015). En jämförelse mellan svenska skolor som infört respektive inte infört mobilförbud visade dock inte några signifikanta positiva effekter på elevers studieresultat (Kesell D. et al 2019).
Naturligtvis blir det kostsamt för skolorna att tillhandahålla digitala verktyg som datorer och surfplattor till eleverna, speciellt när alla ska ha en egen enhet s.k. 1:1 användning. Det kan då ses som ett slöseri att köpa in dyra datorer eller surfplattor när i princip alla elever från mellanstadiet och uppåt har tillgång till en egen mobiltelefon. Därför har man ibland nationellt diskuterat upplägget där eleverna använder sina egna mobiler istället för att skolan ska köpa in digitala verktyg till eleverna s.k. ”Bring Your Own Device” (BYOD). Torbjörn Ott skriver i sin avhandling (2017) att BYOD har avfärdats med motiveringen att det inte går att förena med tanken på en likvärdig skola och att skolan inte kan förlita sig på teknik som eleverna själva tillhandahåller.
Det skulle också med all säkerhet medföra fler
säkerhetsrisker i form av virus och skadlig kod om alla elever hade egna
enheter som kopplades upp mot skolans nätverk.
Exempel på andra negativa konsekvenser som mobiler i skolan kan föra med sig
förutom att vara störande är bl.a. att de kan användas för att fuska samt till
cybermobbing (Ott 2017)
I en sammanställning som skolverket gjort visade flera studier på att eleverna upplever att mobiltelefonerna kan vara både användbara och störande. Eleverna efterlyste hjälp från lärarna med att kunna hantera mobilanvändningen så att den inriktas på sådant som är viktigt för att klara av skolarbetet (Torbjörn Ott 2018). Det finns alltså elever som efterlyser möjlighet att använda mobilerna, om än i begränsad omfattning. Kanske kommer användningen av mobiler och digitala verktyg se helt annorlunda ut i framtiden när AI och stegvis belöning gör att fokus på skolmaterialet skulle kunna vara lika motiverande som annat innehåll och olika kontrollsystem som gör att det blir uppenbart om eleven inte kommer vidare med arbetsuppgifterna. Helen Crompton skriver också i boken ”Handbook of mobile learning” (2013 s 53) att ”context” och ”personalization” d.v.s. sammanhang och personalisering är två av de fyra grundpelarna i m-learning.
Naturligtvis skulle man också kunna prata om mobil inlärning i en bredare
definition än just mobiltelefoner, nämligen att även omfatta all teknik som
möjliggör inlärning på distans. T.ex. så skriver Helen Crompton i boken ”Handbook
of mobile learning” (2013 s 4) att Claire O´Malley 2003 definierade ”m-learning”
som ”Any sort of learning that happens when the learner is not at a fixed predetermined
location, or learning happens when the learner takes advantage of learning
opportunities offered by mobile technologies.”
Här kan man istället tänka sig värdet för elever att kunna använda
mobilen som en resurs t.ex. vid läxläsning, där en elev som ”fastnat” på en
hemuppgift för 25 år sedan kanske skulle ha behövt vänta tills lektionen dagen
efter för att komma vidare, nu med all världens kunskap och resurser på en
armlängds avstånd skulle kunna ta sig vidare. När motivationen redan finns där,
att klara av hemuppgiften blir det kunskapsinnehåll som mobilen kan erbjuda mer
lockande än all lättillgänglig underhållning.
I samhällsdebatten om de negativa konsekvenser som mobilen kan föra med sig lyfts ofta en studie fram som visat på att tre grupper av personer jämförts utifrån hur de presterat på ett test. En grupp fick ha sin mobil liggande på bordet under testet, men utan att använda den, en annan fick ha den i väskan eller fickan medan en tredje grupp fick lämna mobilerna utanför rummet. Resultatet av studien var att de som inte hade mobilen i samma rum presterade bäst på testet, och sämst presterade de som hade mobilen liggande på bordet. Förklaringen var att den synliga mobilen, även om den inte användes, stal uppmärksamhet genom att försökspersonerna då aktivt behövde tänka på att inte använda mobilen, vilket tog upp en del av hjärnans fokus vilket ledde till mindre fokus på uppgifterna. Då jag de första gångerna jag hört om studien i samhällsdebatten inte fått någon källhänvisning tänkte jag att det kan ha varit en väldigt liten studie med en hel del felkällor, men när jag sett upplägget kring studien (Ward, A. F et al 2017) så verkar den vara ganska välgjord.
Det vore ändå intressant att se fler liknande studier samt se om andra belönande eller störande saker påverkar vår kognition på samma sätt, t.ex. om man har mat eller godis liggande framme under ett långt test och har bestämt sig för att inte äta av detta förrän mot slutet av testet, om fokuseringen på att inte äta godiset då på samma sätt stjäl uppmärksamhet från problemlösningen samt om störande moment t.ex. buller skulle ha samma effekt, eller om det är just att avhålla sig från en möjlig belöning som tar upp så mycket av hjärnans kapacitet.
Källor:
Beland L-P & Murphy R 2015. Ill communication: Technology, distraction & student performance. Centre for Economic Performance (EP) i Ott T. 2017 Mobile phones in school: From disturbing objects to infrastructure for learning.
Crompton, H. 2013. A historical overview of m-learning. In Z. Berge & L. Muilenburg (Editors), Handbook of mobile learning. New York, NY: Routledge.
Engelbreksskolan, Örebro, 2019 (https://www.orebro.se/download/18.4ffbbf5616ac98ac8f41e5c/1559567941306/TRIVSELREGLER.pdf)
Kesell D. Hardardottir H L. & Tyrefors B 2019. The Impact of Banning Mobile Phones in Swedish Secondary Schools. IFN Working Paper No. 1288 https://www.ifn.se/storage/ma/802e08af1b4744e7ac7aea8cd82373df/d83dc46fe7314321ac1dbe6fbc2c1dac/pdf/691B3BB10A5E03178BE0F6828D19347BBAC5146C/Wp1288.pdf
Nerikes allehanda. 2018-08-13 Engelbrektsskolan inför totalt mobilförbud. Eleverna är i skolan för att lära sig, inte surfa. https://www.na.se/logga-in/engelbrektsskolan-infor-totalt-mobilforbud-eleverna-ar-i-skolan-for-att-lara-sig-inte-surfa
Nerikes allehanda. 2020-01-13 Skolan som tar till nya förbudet mot mobiler. Eleverna talade mer och väntade på varandra. https://www.na.se/logga-in/skolan-som-tar-till-nya-forbudet-mot-mobiler-eleverna-talade-mer-och-vantade-pa-varandra
Olin-Sheller C. & Tanner M. 2015 ”Street smart” i klassrummet? – högstadieelevers användning av smarta telefoner i undervisningens mellanrum. Karlstads Universitets Pedagogiska Tidskrift årgång 11 nr 1 https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:866544/FULLTEXT01.pdf
Ott T. 2017. Mobile phones in school: From disturbing objects to infrastructure for learning. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/53361/1/gupea_2077_53361_1.pdf
Ott T. 2018. Skolverket. Uppdaterad mars 2019 https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/genomtankt-anvandning-kan-minska-storningar-fran-mobiltelefoner
Ward, A. F., Duke, K., Gneezy, A. & Bos, M. W. (2017). Brain drain: the mere presence of one’s own smartphone reduces available cognitive capacity. Journal of the Association for Consumer Research, 2(2)
Skrivet av Jakob Svensson, leg lärare